Liten supercykelväg i Malmö

 Supercykelväg längs kanalen!

Lite i smyg har Malmös senaste cykelväg blivit (nästan) klar. Det är sträckan mellan Slussplan och Malmö C som fått en cykelväg som har samma standard som den föreslagna supercykelvägen längs järnvägen till Lund.

För det är egentligen ingen cykelväg utan en serviceväg för fordon som ska till spårområdet. Inget ont om detta, det är bara bra att man utnyttjar denna genväg mellan Värnhem och Centralen. Eftersom vägen är gjord för stora och tunga motorfordon är den bred och ordentligt byggd utan risk för trädrötter som växer upp genom asfalten. Bredden gör också att fotgängare har en tendens att söka sig till sidorna eftersom det känns som att gå på en bilväg. Eventuellt kan det ändras om vägen målas som GC-väg.

 Är inte cykelgaraget byggt redan?

Släng er nu inte på cyklarna med en gång för att ta en tur på denna minisupercykelväg (långt ord). Med start idag har den stängts för att kopplas ihop med det nya cykelgaraget vid centralen. Lite oklart när den öppnar igen. Garaget ska eventuellt inte invigas förrän i december och det vore synd om det inte gick att använda cykelvägen tills dess.

Finns det något att önska i anslutning till denna velostrada? En planskild korsning för att slippa korsa Hornsgatan hade inte varit fel. En ny tunnel eller bro kostar för mycket (om man frågar de som bestämmer) men det finns ett annat sätt. Byggmästargatan går i en tunnel under Hornsgatan och där finns det möjlighet att gå för att komma till en trappa som leder upp till Frihamnsviadukten. Den trappan behöver renoveras och när man ändå håller på skulle man kunna bygga en cykelväg under trappan.

Den tänkta cykelvägen skulle gå ungeför där staketet går idag.

Cykelvägen skulle sedan komma ut längs med den del av Hornsgatan som går under Frihamnsviadukten. Här är det lite mörkt men det går att lösa med bra belysning. Utrymme finns det gott om och med nivåskillnad och räcke mot biltrafiken behöver man inte känna sig utsatt (som det ser ut idag vill man inte cykla där). Därefter är det raka spåret till den nybyggda sträckan längs kanalen.

 Cykelvägen skulle gå längs den sträckade delen...

 ...och fortsätta över krönet där den svänger höger in på "supercykelvägen".

Vårkänslor 2012

Ny cykelväg längs Smedjegatan

Våren är här och nu kommer antalet som cyklar i Malmö öka markant. För alla som inte cyklat på ett tag kommer här en genomgång av lite nya cykelvägar i stan.

- Smedjegatan mellan Möllevångstorget och station Triangeln södra:

Cykelvägen mellan Möllevångstorget och södra Triangelstationen är nu klar. Sträckan är ett exempel på hur man bygger en bra cykelväg. Korsningen med Nikolaigatan är upphöjd med ramp på båda sidorna. Att det inte är så vid Södra Förstadsgatan har förmodligen med busstrafiken att göra. Troligtvis blir det ändring när gatan blir gågata och busstrafiken flyttas till Rådmansgatan. Vid Bergsgatan är det gjort en liten låtsasrondell. Den här kan nog fungera till skillnad från den som finns i korsningen Kungsgatan/Kaptensgatan.

  

Exemplarisk cykelöverfart vid korsningen Smedjegatan/Nikolaigatan

Korsningen Smedjegatan/Södra Förstadsgatan är inte lika bra

Låtsasrondell som kan fungera

- Stadiongatan mellan Per Albin Hanssons väg och Trelleborgsvägen:

Det här är en del av en sträcka som ska gå från Limhamn till Lindängen. Problemet på den här sträckan är in- och utfarten till Mobilia. När det är mycket trafik blir det bilar stående på cykelbana.  

Cykelväg förbi Mobilia

- Nobelvägen mellan Sallerupsvägen och Hornsgatan:

Också en liten del av en sträcka som till slut kommer gå från ena änden av stan till den andra. Cykelvägen längs Nobelvägen är en av de mest efterlängtade i Malmö. Liksom vid Smedjegatan är det exemplariska överfarter vid korsning med sidogator. Om det bara fortsätter så här och gamla korsningar byggs om så har Malmös cyklister mycket att se fram mot.

Bra överfart och mindre bra parkering

Ett annat vårtecken är att det blir fler och fler räcken vid trafikljus att hålla sig i. Dessa räcken är nog det bästa som Malmö stad gjort som inte är nya cykelvägar.

Räcke vid korsningen Carl Gustafs väg/Östra Rönneholmsvägen 

Malmö storsatsar på cykel

Cykla mot enkelriktat kan bli vanligare i framtiden

I höstas meddelade Stockholm Stad att de skulle satsas 1 miljard på cykling fram till 2018. Nu följer Malmö efter och avsätter 410 miljoner för åren 2012-2018. Det som är extra glädjande är att det nu planeras för cykelbanor längs flera av Malmös större gator. Målet är att antalet resor med cykel ska öka från 23% till 30%. Det tycker Stadsbyggnadsnämnden är får lågt satt med tanke på att 55% resorna till arbete och studier i Köpenhamn sker med cykel.
En satsning för att göra det möjligt att cykla mot enkelriktat ska också göras. Det ska tydligen ha varit omöjligt innan pga lagstiftningen men som man kan se på bilden ovan har det gått att lösa tidigare.

Totalt kommer det bli närmare 30 km nya cykelvägar. Bland de prioriterade sträckorna finns:

• Längs Eriksfältsgatan, från Heleneholmsstigen till Docentgatan. 1,9 kilometer: förlänger Stadionstråket hela vägen till Nydala.
• Längst Erikslustvägen-Linnégatan, från Major Nilssonsgatan till Västanväg. 2,7 kilometer: efterlängtad satsning på en väg som praktiskt taget ber om en cykelväg. I förlängningen behövs det cykelväg på båda sidorna.
• Längs Mariedalsvägen, från John Ericssons väg till Regementsgatan. 1,8 kilometer: också en bred väg som länge behövt cykelbana på bägge sidor. Sträckan från John Ericssons väg ner till Stadiongatan hade också behövt en ordentlig cykelväg.
• Längs Föreningsgatan-Östra Rönneholmsvägen, från Exercisgatan till Carl Gustafs väg. 2 kilometer: ska bli intressant att se hur cykelvägen ska klämmas in vid triangeln. Cykelvägen borde fortsätta den lilla biten längs med Kronborgsvägen ner till Köpenhamnsvägen för att skapa ett sammanhängande cykelstråk från Ribersborg till Kirseberg (och i förlängningen Lund).
• Längs Mellanhedsgatan-Nordmannagatan, från Lorensborgsgatan till Limhamnsvägen. 2,2 kilometer: fortsättning på Stadionstråket västerut. Med den här sträckan skapas ett sammanhängande stråk från Limhamn/Ribersborg till Nydala. Ett av få genomgående stråk.
• Längs Munkhättegatan, från Gånglåtsvägen till Ystad­vägen, 3,2 kilometer: den här sträckan knyter ihop Lindängen, Söderkulla, Hermodsdal, Nydala och Almhög i en "loop" som gör att det alltid är nära med cykeln.
• Längs Tessins väg-Major Nilssonsgatan-Bellevue­vägen, från Turbinen till Idunavägen. 2,3 kilometer: förhoppningsvis blir det cykelbana på bägge sidor. Åtminstone från Turbinen till Fridhemstorget.

Finns det då någon sträcka som saknas? Om den inte finns med i planeringen borde Pildamsvägen läggas till som ett prioriterat stråk. Här finns det gott om utrymme och inom ett par år bor det 10.000 människor i Hyllie som vill ta sig in till centrum och högskolan på ett bra sätt. Alla kommer inte ta tåget och finns det inget vettigt cykelalternativ blir det bil istället.
En kort sträcka som hade skapat ett långt cykelstråk är Kalkbrottsgatan i Limhamn.
Ombyggnaden av Spillepengens trafikplats skulle möjliggöra en cykelväg genom Spillepengen för en bättre sträckning av cykelvägen längs Västkustvägen. Om cykelvägen planeras in på ett tidigt stadie blir merkostnaden liten.

Det går inte att skriva om cykelsatsingar i Malmö utan att nämna den planerade supercykelvägen mellan Malmö och Lund. Här finns det förmodligen separata pengar avsatta. Under tiden ska Malmö rusta upp sin del av den befintliga cykelvägen mellan städerna. Hur man skulle kunna rusta upp den till något som liknar en supercykelväg kommer i ett senare inlägg.

Trafikverkets förstudie supercykelväg

Trafikverket har låtit göra en förstudie för en supercykelväg mellan Malmö och Lund. Det är en förslagshandling delvis gjord av sommarpraktikanter så det är inte säkert att den leder någon vart. Men det är ändå intressant att man gör en sådan här studie med tanke på att det inte finns något som heter supercykelväg. Det är ett trendbrott i Trafikverkets och föregångaren Vägverkets inställning till cykelinfrastruktur. Nu finns det en möjlighet att cykelvägar börjar klassas i olika nivåer beroende på vilken kapacitet de ska ha (se också inlägget "Vad är en cykelhighway"). Dagens inställing att kalla alla cykelvägar för GC-vägar (Gång och Cykel) håller inte i längden.

Själva studien är välgjord och författarna verkar ha gjort grundliga studier av befintlig cykelväg. De konstaterar torrt att "befintliga gång- och cykelvägen har brister framförallt gällande framkomlighet, säkerhet, information, komfort och trygghet". Vilket täcker in ungefär alla aspekter man kan sätta på en cykelväg. Det finns med andra ord mycket att göra för att uppnå supercykelvägstandard (trots att det ännu inte finns en standard!).
Studien redovisar fyra tänkbara åtgärder på sträckan Malmö-Lund:

1. Nollalternativet: inga åtgärder görs utan dagens sträckning och standard får räcka.
2. Nollplusalternativet: det befintliga stråket rustas upp till en högre standard. På grund av stråkets dragning kommer det inte att kunna klassas som en supercykelväg.
3. Järnvägsalternativ öster: nybyggd gång- och cykelväg öster om järnvägen. Här utnyttjar man den utbyggnad till fyra spår som ska göras mellan Malmö och Lund. Sträckningen blir den genast möjliga eftersom tåget går raka vägen mellan städerna.
4. Järnvägsalternativ väster: nybyggd gång- och cykelväg väster om järnvägen. Samma fördelar som östra alternativet. Mellan det östra och västra alternativet finns det olika för- och nackdelar som beskrivs i studien.

Vissa saker i studien bör uppdateras vid ett förverkligandet av en supercykelväg:

- Cykelvägen anges som en gång- och cykelväg. I praktiken kommer det inte vara många som går där men för bästa framkomlighet och säkerhet måste en supercykelväg klassas som endast cykelväg med möjlighet att gå i kanten mot trafiken (jämför med bilväg).
- Bredden antas kunna vara mellan 3 och 5 meter. I verkligheten behöver det vara minst 4 meters bredd.
- Dimensionerad hastighet är 30 km/h utanför tätort och 20 km/h i tätort. Det är hastigheter som de flesta pendlare håller redan idag. För att det ska bli några tidsvinster för de som vill cykla fort måste en supercykelväg vara dimensionerad för 50 km/h utanför tätort och 30 km/h i tätort.

För den som är intresserad av att läsa mer om studien finns alla dokument på Trafikverkets hemsida.

Vad är en cykelhighway?

Riktigt så här bra är det inte ens i Holland.

I takt med att cyklingen ökar i Sverige ökar också kommunernas ambitioner att profilera sig som cykelstäder. Ett av de senaste begreppen inom cykelplanering i Sverige är supercykelvägar som även kallas cykelhighway, velostrada eller cykelmotorväg. Det senare begreppet är ganska missvisande eftersom det inte handlar om motorfordon men visar hur etablerade begreppen från bilvärlden är. Alla vet vad en motorväg är och då förstår man att en cykeldito måste vara den snabbaste av cykelvägar. Tyvärr är det inte så enkelt. Det finns nämligen ingen klar definition av vad en cykelhighway är. I juridisk mening finns det inte ens cykelvägar, bara cykelbanor. I trafikplaneringen talar man i alla fall om cykelvägar som då skiljer sig från cykelbanor på så sätt att de är helt friliggande från bilvägar.

Problemet med att inte ha en klar definition av en cykelhighway är att vilken raksträcka som helst plötsligt klassas som supercykelväg bara för att kommunen ska framstå som cykelvänlig. Först i Sverige med att kalla en bit cykelväg för "cykelmotorväg" är Örebro som förbättrar två sträckor där många cykelpendlar. Det är dock tveksamt om de kan kallas för supercykelväg i bemärkelsen överlägsen andra cykelvägar. Ett mer ambitiöst projekt är planerna på en cykelhighway mellan Malmö och Lund. Här finns möjlighet att bygga en helt ny cykelväg som uteslutande är till för cyklar.
Trafikverket har gjort en förstudie för ett par tänkbara sträckningar för en supercykelväg mellan Malmö och Lund. I studien talas det om en bredd på mellan 3 och 5 meter och med GC standard (gång och cykelväg). Samtidigt efterlyser författarna till studien en standardisering av begreppet supercykelväg.
Ett sätt att definiera något är genom att säga vad det inte är. En supercykelväg bör t ex inte vara en GC-väg. Samtidigt skulle man även behöva definiera och standardisera andra typer av cykelvägar. På samma sätt som man talar om landsväg, motortrafikled och motorväg bör det finnas olika typer av cykelväg beroende på förutsättningar och behov. Här är förslag på hur dessa skulle kunna utformas:

Cykelbana: enklaste formen av cykelväg. Motsvaras idag av cykelfält som ibland bara har en målad linje som barriär mot övrig trafik.

Cykelväg: är nivåskild från övrig fordonstrafik. Kan ha en parallell gångbana i samma nivå.

Cykelhuvudled: är nivåskild från övrig fordonstrafik och är skild från gångbana antingen via nivåskillnad eller via en barriär (t ex en gräsyta). En cykelhuvudled har alltid företräde i korsningar eller är planskild vid korsningar.

Velostrada: den högsta nivån av cykelväg. En velostrada kännetecknas av:

• Fyra filer: det måste gå att cykla i olika tempo och därför är det nödvändigt med två filer i varje riktning. Filerna bör vara minst 1,25 m vilket ger en total bredd på 5 meter. 
• Gångförbud: fotgängare får gå längs med en velostrada men det ska ske i kanten och mot fordonsriktningen. Detta är en fråga om säkerhet både för fotgängare och cyklister.
• Planskilda korsningar: generellt ska en velostrada ha planskilda korsningar. Det gäller även korsningar med andra (större) cykelvägar. 
• Företräde: en velostrada har alltid företräde gentemot annan trafik i de fall korsningar sker i plan. Korsande trafik ska ha stopplikt som förstärks med farthinder.
• Skyltning: skyltningen kan med fördel kopieras från det allmänna vägnätet med distans till olika mål, vägvisning och information om mat- och övernattning. 
• Belysning: hela sträckan ska vara belyst.
• Vindskydd: vindskydd krävs på utsatta sträckor men måste göras så att det inte blir att det blåser längs med vindskyddet.
• Regnskydd: en supercykelväg kommer inte bara att användas av pendlare, framförallt på sommaren kan det komma många cykelturister. Då är det bra med rastplatser med tak, sittplats, information och kanske pump och verktyg. Pump kan betyda skillnaden mellan att behöva gå med en pyspunka till närmaste samhälle och att kunna cykla hela vägen.

För den som vill läsa mer om planerna på en supercykelväg mellan Malmö och Lund rekomenderas varmt "Malmö-Lund på cykel"

En Norgehistoria

Illustration: Ole Hauge

Även i Norge har man problem med ökad biltrafik och försöker få fler att cykla. För även om norrmän/norrkvinnor gärna går på tur och är ute i naturen så tar de hellre bilen till jobbet. En ursäkt för att inte cykla är vädret och blåsten vilket är ännu mer aktuellt i Norge. Därför lanseras nu en djärv idé för att råda bot på väderargumentet: cykeltunnlar. Inte vanliga mörka tunnlar som bara går under en bilväg utan långa glasade rör som ger cyklisten skydd mot väder och vind samtidigt som rören kan dras ovanför biltrafiken. Rören skulle byggas som prefabricerade element för att hålla nere kostnaden.

Att förslaget kommer från Norge är inte helt överaskande. I Trondheim finns världens första cykelhiss för att hjälpa cyklister upp för en brant backe:

Förhoppningsvis vågar de testa även rörsystemet någonstans i Norge. Någon måste ju vara först för att andra ska våga följa efter.
Skulle det fungera i Sverige? Ett tänkbart scenario vore längs broar där det kan blåsa mycket. På både Öresundsbron och Ölandsbron är det cykelförbud så ett cykelrör i varje riktning hade gjort underverk. Med fläktar som blåser in luft kunde man få konstant medvind och plötsligt är det inget problem att cykla mellan Malmö och Köpenhamn. Vem behöver en Metro?

Läs debattartikeln här: Tør vi tenke originalt?

Stockholm satsar 1 miljard på cykling

Cyklister i Stockholm som snart får det bättre. Bild från Cykelsmart.se

Stockholm gör helt om och storsatsar på cykling. Under åren fram till 2018 kommer 1 miljard kronor att satsas på cykling. I budgetförslaget står bland annat:

”Stockholms stad har höjt ambitionen när det gäller cykling och målet är att konkurrera med städer som Köpenhamn och Amsterdam när det gäller cykelvänlighet och cykel-säkerhet. Stockholms stad kommer att satsa sammanlagt en miljard kronor fram till 2018 för att bygga ut infrastrukturen för cykling i Stockholm. Genom cykelmiljarden genomförs cykelplanen och cykeln som transportmedel prioriteras upp väsentligt. Cykelleder som binder ihop stadens olika delar och cykelstråken mellan kommunerna utgör ryggraden i denna satsning. Stockholm rustas för att möta en kraftig ökning av antalet cyklister de kommande åren.”

Man sätter ribban högt när målet är att konkurrera med Köpenhamn och Amsterdam. Tänk om Malmö hade samma ambition annat än i teorin? Malmö stad har ingen miljard att satsa på cykling men 100 miljoner till 2018 är ingen omöjlighet. Om allt läggs på nya och bättre cykelvägar skulle Malmö kunna utmana Köpenhamn på riktigt och inte bara med fler antal kilometer cykelväg.