Cykelutbildning

Barntrafikskolan i Helsingborg. Foto: Helsingborg stad

Med jämna mellanrum publiceras arga ledare, krönikor och insändare som handlar om att cyklister inte sköter sig i trafiken. Oftast kulminerar inläggen på våren när alla som inte cyklat över vintern tar fram sina cyklar igen och efter sommaren när semestern är slut. Skribenterna kräver ofta att cyklisterna måste utbildas och att det borde införas någon sorts cykelkörkort.

Stämmer det att cyklister är dåliga trafikanter och behöver mer utbildning? Svaret är inte helt självklart. Många som cyklar har körkort för att framföra motorfordon och borde därmed ha koll på vilka trafikregler som gäller. Cyklister är även fotgängare och borde veta de grundläggande trafikreglerna. Men finns det något belägg för att cyklister bryter mot fler trafikregler än bilförare och fotgängare? Någon riktig statistik verkar inte finnas utan det refereras till diverse undersökningar där till exempel antalet rödljuskörande cyklister räknas under en timme. Värdet av en sådan undersökning är ungefär lika stort som för den som visade att BMW-förare är de sämsta bilisterna.

Så vi vet att det finns cyklister som bryter mot trafikreglerna precis som det finns bilförare och fotgängare som gör det. Behövs det då någon särskild utbildning för cyklister? Nej men det behövs en bättre grundläggande trafikutbildning för alla! I takt med att allt förre tar körkort ökar behovet av att barn och ungdomar lär sig trafikvett någon annan stans. Historiskt har det varit skolan som stått för den undervisningen men idag undviker de flesta skolor trafikfrågan. Förhoppningen står då till barnens föräldrar som förhoppningsvis vet vilka regler som gäller (eller tar reda på det). Problemet uppstår när den unge trafikanten ska gå från teori till praktik. De flesta föräldrar drar sig med all rätt för att använda den riktiga trafiken som övningsfält. Då vore det bra med någon sorts övningsområde för barn där de kan leka till sig kunskaperna. Sådana övningsbanor fanns på många skolor på 60- och 70-talet men är sedan länge övergivna eller borttagna. Ett fåtal kommuner har valt att satsa på en större övningsbana dit barn kan komma med skola eller föräldrar. Helsingborg har nyligen renoverat sin barntrafikskola som funnits sedan 1955 och Täby färdigställde en trafiklekplats 2007.

Malmö saknar tyvärr en trafiklekplats men det finns ett medborgarförslag om att det borde byggas en. Gå gärna in och rösta för det behövs fler röster för att frågan ska tas upp till diskussion av Malmö stad. Det är annars lite märkligt att Malmö med alla sina temalekplatser inte har en med temat "Trafik". Som cykelstad finns det också ett visst ansvar att göra det möjligt för stadens barn att lära sig trafikreglerna innan de ger sig ut i trafiken. Bara för att ett barn fyller 12 år betyder det inte att barnet plötsligt är expert på att cykla, det är bara den ålder där barn anses mogna att hantera trafikmiljön. Trafikreglerna är något som måste läras ut och gärna långt innan barnet börjar cykla själv i trafiken.

Är då svaret att cyklister behöver mer utbildning? Utbildning behövs men det finns en annan komponent som är lika viktig: trafikmiljön. Om inte cykeltrafiken styrs av samma logik som övrig fordonstrafik blir det svårt att få till förståelse för de regler som finns. I den utmärkta serien Cykla i P1 berättade beteendevetaren Sören Nordlund att cyklister är närmare gående i sitt trafikbeteende. Det är inget som cyklister per automatik gör utan ett resultat av den trafikplanering som gjorts. Cykeln klassas som fordon men cyklisten behandlas som fotgängare och förväntas bete sig som en sådan. Vid trafikljus måste cyklisten trycka på en knapp för att få grönt ljus, vid vägarbeten förväntas cyklisten leda sin cykel förbi och självaste cykelvägen är ofta en del av gångbanan. I allt väsentligt är cykelmiljön byggd på samma sätt som för fotgängare. Är det då konstigt att folk cyklar som de går? När jag förväntas vara lika flexibel inför ett hinder som en fotgängare så kommer jag också vara lika flexibel i andra situationer. Det går inte att förvänta sig att cyklister bara ska bete sig som fotgängare när det behövs, de kommer göra det i alla lägen. Lösningen är att behandla cykeln som fordon och cyklisten som fordonsförare med allt vad det innebär i form av trafiklösningar.

Alla behöver trafikutbildning, inte bara cyklister, för alla kommer att komma i kontakt med trafik. Dessutom behöver cyklister en logisk trafikmiljö som svarar till de förväntningar som finns på en fordonsmiljö. Självklart ska cyklister följa de trafikregler som finns men när trafikljuset automatiskt slår om till grönt när en bil närmar sig men cyklisten måste stanna, trycka på en knapp och vänta på grönt är något fel i systemet. Lagar och regler är till för att efterlevas men de är inte skrivna i sten. När en lag blir omodern skrivs den om eller tas bort. Förbudet att gå mot röd gubbe togs bort för att det ansågs inte behövas. På samma sätt finns det lagar om cykling som kan göras om för att bättre passa dagens trafiksituation.

Biltrafiken har inte blivit så strukturerad som den är av sig självt. Det finns ett målmedvetet arbete som pågått sedan 60 år för att skapa ordning i röran. Från början fanns det få trafikregler och sällan någon hastighetsbegränsning. I takt med att biltrafiken ökade infördes fler regler och infrastrukturen utvecklades för att svälja den ökade trafikmängden. En kombination av regler, skyltar och utformning av vägarna gjorde att trafiken flöt på. Det skapades en trafiklogik som alla motortrafikanter anpassade sig efter. Denna logik kunde överföras till cykeltrafiken och ersätta den G/C logik som finns idag. Gång och cykeltrafik buntas ihop som om det var samma sak med resultatet att folk cyklar som de går. Det är dags att behandla cykeln som det fordon det är och se till att alla får en bra trafikutbildning.



Kommentarer