Om korsningen Carl Gustavs väg och Fågelbacksgatan är ett bra exempel på hur en cykelväg kan korsa en bilväg så är korsningen Carl Gustavs väg och Roskildevägen det rakt motsatta. Den ligger bara ett par hundra meter från den förstnämnda men ser ut som vid de flesta korsningarna. Bilvägen håller en jämn nivå vilket gör att cykelvägen först går brant ner och sedan brant upp på andra sidan. Till saken hör att Carl Gustavs väg sluttar lite norrut så de flesta kommer med ganska bra fart och tvingas då till hastig inbromsning och/eller ett litet hopp. Det som gör det ännu mer obegripligt är att Roskildevägen är en tvärgata som inte är särskilt hårt trafikerat. Jag förstår om det tar emot att bygga farthinder på C G:s väg (även om det skulle behövas) men sidogatorna borde definitivt "spärras av" med hjälp av cykelvägen.
På bilden syns den inte men vattenpölen döljer den grop som cyklisten åker ner i.
Kommentarer